Tisdag i september

Vi står i gränsen mellan sensommar och begynnande höst. Känns bra. Hösten är min favorit. Den är jag och jag är den. Minns att jag skrev något om det förra hösten. Och så kommer jag in på det faktum att jag snart bloggat ett helt år. Bloggandet har underhållit mitt skrivande skulle jag kunna uttrycka det som. Verkligen en positiv del i mitt liv som jag saknat under några år utan att riktigt veta om det. Jag ska försöka prioritera skrivandet. Jag ser mycket lite på TV, vilket är ett sätt att använda tid till annat.

Det är så lätt när man jobbar att skjuta upp och förlägga allting till helgerna. Det är synd. Livet är alla dagar. Dessutom blir det svårt att få tid till allt då. Jag försöker tänka att varje dag ska innehålla något som inte är relaterat till jobb eller hushållssyssla. Självklart tiden med barnen och det vi gör men nu menar jag något som jag gör utanför föräldraskapet också, när barnen lagt sig. Det jag ägnar mig åt då är att baka, pyssla, skriva, läsa eller springa. Sköna små stunder att ta vara på. Vissa dagar blir det inget av men jag har ambitionen att upprätthålla idén.

Det var min tanke nu idag den 11 september kl 14.08. Å, nu kom jag att tänka på eftermiddagen den 11 september 2001. Jag satt på UB 1 på Helgonabacken i Lund och övade svensk grammatik. Jag fick ett samtal av mamma på mobilen Hon undrade om jag hört.... Det hade jag inte men kände mig färdig på UB. Tog den gamla cykeln till Kämnarsvägen och slog på TVn.