fredag 25 maj 2012

Sommarläsning

Nyss utlästa Siri av Lena Einhorn är läsvärd. Siri von Essens liv var i mångt och mycket en kamp. Kamp för att bryta upp ett äktenskap med barn i en annan tid. Kamp för att uppnå drömmen om skådespeleri. Kampen att kämpa vidare efter ett förlorat barn. Kampen för kvinnans rätt. Kampen att leva med en svår människa - August Strindberg. Kampen att försörja sig ensam med tre barn. Ett människoöde för cirka 100 år sedan. Jag tyckte om boken som är skönlitterär men, som författaren skriver, ligger verkligheten nära. Breven, de ofta förekommande, är exakt återgivna sånär som på moderniserad stavning. Och just detta, att historien är så nära sanningen, tror jag vara ena anledningen till min uppskattning. Siri är ett tips på sommarläsning och det kommer några till... Nu varierar jag med en kriminalroman. Återkommer...

tisdag 22 maj 2012

Försommarkänsla

Det är varmt trots att klockan bara är strax innan åtta på morgonen. Vi vandrar den lilla gatan upp mot "vår lilla by". Gavlarna på små hus kantar vägen och lummiga gammeldags trädgårdar står i ljus grönska. Det ligger en sötaktig syrendoft kring oss där vi går. Snart skymtar vi de små gula husen på vänster sida. Gamla typiska skolhus med vackert gammeldags spröjsade fönster. En gammal lärarbostad, ett hus med skolsalar och ett med gymnastiksal. Sedan mitten av 80-talet bedrivs ingen skola där men väl ett fint litet dagis. Längre fram tornar den vitkalkade kyrkan upp sig omgärdad av nyutslagna kastanjer (?). Plötsligt "kan jag se" prydligt klädda små skolbarn tåga på led från skolan mot kyrkan. En skolavslutning. Sommar och för det lilla barnet oändlig frihet. Å en sån bild jag fick, nästan som en film fast ändå på riktigt. Förstfödde pratade om en hund som var snäll för att den inte skällt på oss när vi gick förbi. Ja det var den bästa stunden på hela dagen. Vi hade det så fint där vi gick. Denna 22 maj, en tidig försommardag.

Nu skulle jag haft en bild på en syrenkvist här men den blev inte tagen... Syren är en av min mammas favoritblommor och jag har inte svårt att förstå varför. De doftar gott och är enkla och vackra. De påminner nog många om stundande skolavslutningstider och ljusa barndomsminnen under en skön årstid. Sådant vi minns som positivt från barndomen, även i form av detaljer såsom blommor, tenderar ju att bli trygga symboler för oss som vuxna. Jag är till exempel väldigt förtjust i julgranar med bara röda julgranskulor. Så såg granarna ut varje år i min familj och det är bland det juligaste jag vet som vuxen.

Avslutningsvis ett tips på något som kan förhöja mysfaktorn i somrigaste rummet. M och jag har byggt och målat ett sidebord till uterummet. Det är högt, smalt, långt, robust och grovt. Här ska vi ställa blommor och ljus eller lyktor. Bra avlastningsyta. Det finurliga är att det är placerat vid ett stort fönster in mot vardagsrummet. På så vis kan vi fortsätta tända lyktan hela vinterhalvåret och njuta av det mysiga skenet innifrån vardagsrummet. 


lördag 19 maj 2012

Ord och uttryck med knorr

Riddarekipage på Hovdala slott idag. SM i tornerspel och medeltidsmarknad.
Nu är en skön stund. Allt och inget pågår. Lördagkväll och jag sitter här, förbereder fika och ser på TV om vartannat. Kunde inte släppa idéen jag fick igår om att skriva något om gamla ord och uttryck. Sånt tycker jag är kul, både att använda och höra. Här följer några som föll på min tunga...

Igår skrev jag "härförleden" och det är ett bra uttryck som jag ofta använder. Lite sådär lagom luddigt om när i tid, men jag menar ganska nyligen. Jag hör det emellanåt användas av andra. Då kan jag tycka att det är lite gammeldags men charmigt.

"Snarstucken" är ett roligt ord! Vet inte om det är typiskt skånskt. Lättstött är en synonym. Nu kommer jag in på sådana ord och uttryck vi använt hemma under min uppväxt. Snarstucken är ett sånt ord. Fick man frågan "du är väl inte snarstucken?" Så var man i stunden garanterat just snarstucken!

Ett annat är "bruka allvar". Då är det allvar, seriöst, bara att skärpa till sig helt enkelt.

Ingen "ko på isen". Då är det inte så bråttom. Roligt uttryck!

Nu kommer jag till något som min morfar sa till oss barnbarn. Han sa det snällt och med glimten i ögat men han var mycket för ordning och reda och att man kunde uppföra sig med gott bordsskick var viktigt. "Inga stöttor till nya hus". Härligt uttryck för att ta ner armbågarna från bordet. Jag tog genast ner armbågen från bordet men jag förstod inte uttrycket riktigt då. Morfar dog det året jag skulle fylla nio så jag var ju inte så gammal...

Vidare ett annat uttryck från morfar: "kossijissenam!" Betydde nog ungefär detsamma som "du store tid! eller bara Wow! Han sa så när han hörde något anmärkningsvärt. Jag gjorde för skoj skull en sökning på nätet och fann att just detta uttryck är en titel på en bok. En bok skriven helt på österlendialekt. Säkert hur rolig som helst!

Nu kommer jag för stunden inte på något mer så jag sätter punkt och njuter vidare av en lugn lördagskväll hemma.

fredag 18 maj 2012

Stort och smått på samma gång

I storlek som en 50-öring är de som godisbitar. Förstfödde och jag bakade igår.

Läslusten består! Besöker då och då grannbyns bibliotek. Förstfödde tycker om böcker och lånar alltid rejäla högar. Jag försöker ta en snabb runda på vuxenavdelningen medan han letar upp sina favoriter.

Härförleden (underliga gamla härliga uttryck det finns att begagna sig av - mer om dem i annat inlägg!) kom God dag, mitt barn! av Björn Meidal i min väg då denna stod uppställd på bibliotekshyllan (100 år sedan Strindberg dog och det uppmärksammas på bibliotek, tidningar, TV o s v). En berättelse, huvudsakligen i form av brev, om August Strindberg, hans yngsta dotter och hennes mamma, Harriet Bosse. Jag har inte läst annat än Röda rummet och Hemsöborna av den kontroversielle Strindberg. Men han anses väl vara bland de största i vårt land. Hur som helst så fångades jag av Meidals bok. Tänk vilka människoöden det finns att ta del av. Genom boken får man en liten glimt av några människors liv under några korta år. Det är omtalat att Strindberg hade ett knepigt (hittar inget bra ord...) förhållande till kvinnor. Han var gift tre gånger och av hans fem barn var fyra döttrar. Nu har mitt fokus förflyttats till hans första fru, Siri von Essen, och om henne läser jag nu i Siri av Lena Einhorn. Jag gör ingen vidare recension av vare sig den ena eller den andra boken just nu men de är otroligt läsvärda båda två. Känsloliv på hög nivå är det minsta jag kan säg.

M har fotograferat. Ett spindelnät - enkelt och avancerat på en gång.

Det finns ingenting som är så facsinerande som ett nyfött barn. I förrigår satt jag och höll en alldeles nyfödd liten flicka på min arm. Jag har blivit moster åt henne. Varje nyfödd människa är unik och mötet med ett så litet barn är alltid väldigt speciellt. Om några dagar fyller vår minsting redan ett år. Han kiknar av skratt när vi leker titt-titt bakom matrumsmöblemanget. Å vad de berör, barnen!

söndag 13 maj 2012

Att boosta sig

Att sätta upp ett mål. Bestämma sig för något, kämpa, känna utvecklingen komma och hur man steg för steg närmar sig det uppsatta målet för att slutligen komma upp till bevis och klara utmaningen. Det är att "boosta" sin självkänsla. Det finns olika sätt att göra det på. Jag anmälde mig till Göteborgsvarvet. År 2009 var målet att springa hela varvet utan uppehåll. Igår, tre år senare, var målet att göra detsamma men på tiden 1.59. Glädjen var stor när jag passerade mållinjen i strålande solsken med ett par minuter till godo. Aldrig har jag längtat så mycket efter "prisutdelningen" efter mål: En banan, ett kexchoklad och medaljen. Vi var fyra i vårt sällskap som sprang. Direkt efter gick de tre killarna åt sitt håll för att duscha och jag gick ensam mot damernas. Jag svävade fram och kände mig så uppfylld av glädje i varenda cell att det kom ett par tårar i ögonvrån. Det var något visst att få vara ensam (bland alla tusentals människor) en liten stund och njuta av känslan - jag har klarat detta. Jag har gjort detta för mig själv. Sen duschade jag i en ishall. "Omklädningsrummet" var självaste isbanan med bara en tunn gummimatta över isen. Det var kallt om fötterna och i duschen stod vi 20 tjejer på rad (och ännu fler i kö) med bara en grön presenning som duschvägg. Det var en del av det hela och jag skulle i den stunden inte vilja ha det på något annat sätt.

Löpningen har blivt viktig för mig. Det är ett slags meditation jag inte vill va utan. Jag får motion men jag skulle vilja påstå att den gör väl så mycket för själ och mental hälsa. Ett slags lycka som inte går att köpa någonstans.

torsdag 10 maj 2012

Bakyra

Jag har haft några dagars skrivkramp.... Tror det beror på att jag fokuserar extra på en sak dessa dagar... Mer härom i ett annat inlägg. Idag ska jag bjuda på recept. Härliga recept som passar bra i detta väder.

Sent i lördags kväll föll andan på. Ur Under valnötsträdet (boken skymtas på bilden) hämtade jag recept till ett jättegott bröd. Under natten jäste degen och på morgonkvisten fick vi nybakat bröd till frukost.

25 g jäst
2 tsk salt
1 msk honung
5 dl vatten
1 dl mjölk
2 msk olivolja
2 dl grahamsmjöl
150 g hasselnötter el valnötter eller 2 dl solrosfrön (Jag tog både hassel- och valnötter samt frön. Totalt 150 g)
600 g vetemjöl (jag tog rågsikt)
sesamfrön till utbakningen

Smula jästen och lös upp i lite av vätskan. Häll i resen av vattnet/ mjölken, salt, olja, honung och därefter grahamsmjöl, nötter/ frön och vetemjöl eller rågsikt. Arbeta degen och låt jäsa täckt i kylskåp över natten. På morgonen: Värm ugnen till 260 grader. Strö ut sesamfrön och lite mjöl på bakbordet och häll ut degen. Forma till en stor limpa. Grädda först i 260 gr i 10 minuter. Sänk sedan till 180 gr och grädda i ytterligare 30 minuter.


Jag måste bara tipsa om ett gott recept på pajdeg när jag ändå är igång på ämnet deg. Receptet är Tina Nordströms. Se på bilden vilken härligt hög och fint bakad, nästan brödlik, pajstomme!
50 g rumstempererat smör
4 dl vetemjöl
1,5 dl mjölk
2 tsk bakpulver

Blanda allt, kavla ut och klä en springform. Innehållet kan varieras hur som helst. Jag tycker verkligen det är roligt att göra pajer!!!


torsdag 3 maj 2012

Välkommen sköna Maj!

Nu är naturen så vacker att jag nästan tappar andan. Sköna Maj - verkligen, sköna Maj! Jag skriver inte vackrast för jag uppskattar hösten mycket och visst är naturen vacker i sin gulorange-guldiga skrud. Men den här årstiden är så magisk. Det är som en ny värld öppnar sig varje vår. Punkt. Nu går jag ut!

onsdag 2 maj 2012

Underhållning med tilltugg

 I min hand - en mycket engelsk kriminalroman.  I en liten by alldeles vid den steniga kusten, vilken av erosion håller på att gå under, möts de tedrickande fältarkeologerna, poliserna och byborna. Var och en bidrar de till att en sorglig historia med rötter i 1940-talet kan nystas upp. Huset vid havets slut av Elly Griffiths (2011) är lättläst, underhållande och bjuder på en fint utmejslad historia. Här varvas fakta om arkeologiskt arbete och undersökningar av skelett med komplicerade förhållanden i rustik engelsk miljö och hårt väder. Jag uppskattar att låta mig underhållas av Griffiths karaktärsskildringar, att känna en "lagom" spänning inför nästa sida och särskilt att leva mig in i den engelska miljön. Miljö- och pesonbeskrivningen utgör styrkan tycker jag. Ser framemot att läsa bokens sista fjärdedel...

... Kanske medan jag fikar på bananmuffins, vilka jag gladeligen rekommenderar dig att baka!

Sätt ugnen på 175 grader. Rör först ihop 100 g rumsvarmt smör samt 3 dl socker och tillsatt sedan 2 ägg. Blanda följande torra ingredienser för sig: 5 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 1 tsk bikarbonat, 1 tsk mald ingefära och 2 tsk mald kanel. Rör därefter ner dem i smeten och tillsätt en halv dl mjölk. Blanda slutligen ner två mosade bananer. Fördela smeten i ca 15 muffinsformar av större storlek. Grädda i mitten av ugnen under ca 25 minuter. Prova med provsticka så att kakan blivit genombakad. En fantastsik doft av kryddor och banan sprider sig i köket!