O holy night och Common people - lyssna!

God fortsättning på julen 2012! Det önskar jag dig som läser. För jag ser att det finns några som läser min blogg. Jag blir glad av det! Hoppas ni vill fortsätta!? Jag frågar inte vad ni vill läsa... Jag hoppas bara ni vill läsa det som blir. Bloggen är mest för mig men det är roligt med läsare, har jag fått uppleva.

Skön dag idag, kanske en av årets bästa. För att det är lugnt och skönt i hemmets juliga vrår. Barnen har pysslat med sina julklappar just så som jag och min syster gjorde om juldagarna när vi var barn. Lille styr runt med en minikundvagn och ser mallig ut. Förstfödde har roat sig med nya favoriter. Jag har gått en runda och påmint mig om att det är härligt att va ute och röra på mig. Känner att jag inte uppfyllt det behovet som jag borde de senaste veckorna. Det beror på en seg förkylning och lite annat. Men nu ska det bli andra bullar av för jag mår mycket bättre när jag rör mig regelbundet.

Julmusik på spotify nu och ja, det är mysigt en stund. Min favorit är O holy night. Den är den vackraste. Jag ryser nästan och kan gråta när jag hör den. Alla kategorier - min bästa. Musik... har jag nog inte skrivit om på bloggen. Jag är okunnig på området. Oallmänbildad men inte opåverkad. Blandat, ja det trista svaret skulle du få om du frågade. Ska jag nämna några ändå? Jag spelar gärna 60- och 70-talsmusik. Ja 80-talet var också bra, liksom 90-talet. Nerslag på Roy Orbisonlåtar. Common peolpe är en superbra låt och den springer jag gärna till. ABBA och Bruce absolut, och så Wicked game som jag kan höra flera gånger i rad. Fler favoriter kommer att komma upp när jag avslutat här.... So long! Nu är det Så mycket bättre på TV. Tjohoo!!

(Vilket ord i rubrik?) Mindre är bra nog!

Fingrarna landade stilla på tangentbordet... Om att jag ska koka apelsinknäck? Att jag tycker "Ernsts jul" börjar bli sådär? Eller om att jag kände stress när jag skrev inköpslista till mataffären och undrade varför den inte blev så lång som den väl borde för att alla andra verkar ha så mycket på sina... Kanske om att jag slagit in paket och visa dem på en bild för att det är bland det roligaste jag vet (pysslandet med att slå in). Nä. Inte mer om sånt just nu. Så vad annars? Reflektioner om "det minsta möjliga av så mycket det går". Spånar på lämpligt ord/ uttryck. Minimalism... kanske för hårt knutet till stil och konstform. Jag menar mer om mitt sätt att leva all over. Kanske less is more...

Jag tänker ibland att jag skulle vilja dra ner på mängden i olika sammanhang. Saker. Behöver jag så mycket för att klara mig och min familj? Vi skulle kunna bo lite "mindre". Köpa färre saker, kläder, leksaker o s v. Jag lever nog ganska vanligt och "småortslikt". Men ändå. Ibland står alla måsten vad gäller konsumtion mig upp i halsen. Måsten för att jag är en del av den här tiden och då har man det på ett visst sätt, då klär man sig som vi gör, då äter vi och gör saker som andra i den här tiden, då åker man på upplevelser av ett visst slag och så känns det "skönt" att berätta om detta, om någon skulle fråga. Och får man inte frågan, ja då kan man ju berätta på Fb vad man druckit på fredagskvällen. Detta tänker jag. Bara. För visst var jag med på noterna den där söndagen för lite sedan, då jag och M besökte Emporia i Malmö. Kul att titta och kanske köpa något med sig hem. Jag är barn av min tid. Fegt, men så är det.

Ibland känns det så fel att leva som de flesta av oss gör. När saken, plagget, maten väl ligger i påsen och transaktionen är genomförd - vad är då? Jag tänker mig att göra cykelutflykter, läsa världens bästa kombinationer av tankar och ord, prata och komma på bra saker som man gör i intressanta möten. Vila i en sliten fåtölj framför ett tänt ljus - inte två för att det är snyggt med två ljusstakar av samma. Det räcker ju med en... Göra saker som gör mig levande utan att det kostar så mycket. Det låter kanske som att jag skulle vara rik och leva i överflöd. Verkligen inte! Ändå tycker jag att det känns som att det skulle kunna vara mindre av allt. Men jag vågar inte. Jag skulle nog anses udda då. Och barnen - de måste ju få som "alla andra", annars blir det inte bra? Eller...

Så tänkte jag nu. Min inköpslista är mer än nog. Jag skiter väl i andras listor. Min är kanske värre än någons?

Nu vet jag inte ens om jag ska/ vågar publicera min text. Förstår ni vad jag menar???? Konsumtionssamhället vi lever i är egentligen sjukt! Jag menar bara det. Å visst läser jag och umgås, det gör jag. Utan att det kostar. Och cykelsemester ska vi göra. Rundan är klar!

Vinterdvals-sömn och ro i en knäckform

Det är vinter. Det enda som håller tillbaka i tempo kring mig. Om morgonen är det som om jag slits ur vinterdvala. Men när jag kommit ur sängen är jag pigg. Djup hård sömn är det bästa jag kan få just nu. Jag trivs! Stanna vinter, ända till mars, om jag får önska! Vintern ger mig ett slags lugn som jag behöver. Jag påverkas sannerligen av årstiderna. Vet du, det är något alldeles särskilt med vår och junisommar, men högsommar är inte min favorit. Jag är motvalls. Tycker till och med om att vara det...

Lycka kan vara en trivial detalj. En liten kartong, 5x2x2 cm, innehållandes knäckformar av glansigt präglat papper i rött, grönt, blått och gult. Original från, jag gissar precis mitten av 50-talet. Den har jag nu suttit och närstuderat och funderat kring en längre stund. En mycket givande och skön sysselsättning. På kartongens ena långsida recept på "God knäck". "....tag grytan från elden..." Elden??? Inte ens plattan? Ännu mindre hällen! Den kartongen köpte jag igår för 15 kronor i stans mysigaste butik. Julstilleben - jag älskar! Var på lördagsshopping med en av de mest godhjärtade jag känner. Lycka är att känna sådana människor.

Nu är - att slänga en blick ut, hälla sig på soffan och dra filten runt. Lille sover middag och de stora killarna är i pulkabacken.