Ett sportsligt inlägg

Jag har alltid hyst ett ganska svalt intresse för sportens och idrottens värld. Visst rycks jag med i en och annan landslagsmatch eller om någon gör medaljresultat i EM, VM eller OS. Men det stannar där. Jag har under perioder spelat badminton och innebandy och gjort en enda fotbollsträning men aldrig kännt mig hemma. Jag ryser nästan av obehag när jag tänker på gympalektionerna i skolan. Minns hur vi skulle göra upp lag när det stod bollsport på schemat. "Första väljare" och "andra väljare" utsågs och sedan hade dessa till uppgift att välja sitt lag. Varje gång blev jag vald näst eller nästnäst sist. Grymt förnedrande och inkompetent av hon som skulle vara pedagog! Jag är dålig på allt som har med idrott att göra. Punkt. Så var det och så förblev det. Tills jag en dag upptäckte att jag kan utöva idrott på egen hand. Jag kan springa och jag springer och somliga dagar skulle jag kunna springa till världens ände. Löpning är idrott. Jag idrottar och jag gillar det!

Igår såg jag Mästarnas mästare på TV. Jag tycker det är ett riktigt bra underhållningsprogram. Många olika personligheter möts i samtal ovh tävling och vi får ta del av intressanta ögonblick ur deras liv. Här blir jag intresserad av sport! Jag förstår glädjen, kampen och stoltheten. Jag rycks med och fäller till och med en tår när vi får se klipp från höjdpunkterna i de medverkandes karriärer. Sport och idrott berör!

Upplevt igår - tips för morgondagen

Porten till Jätten Stens boning

Liten vit fyr

Vill du göra en utflykt som inbegriper motion, vacker och omväxlande natur, möjligheter att njuta medhavd fika, bada, se strand, skog, sten och berg i skön förening, låta dig svepas av historiens vingslag eller vila på en klippa? Då ska du bege dig till Stens huvud. Ett fantastiskt ställe! Visst har man varit där genom åren både med familjen och skolan men nu var det många år sedan. Jag överraskades med att få komma dit igår. Jag njöt av vistelsen och kommer att åka dit igen så snart tillfälle ges.

Vid detta bord smakade fikan något alldeles extra

Visst är det den fridlysta backsippan jag fångat på bild? Här fanns många av dem och likaså av vitsippor...

porlande ljud i bäcken

Se på bordet och bänkarna nedan. För hur många år sedan lät någon uppföra dessa här? Hur många picknickkorgar har här dukats upp? Och framför allt - när hände det senast? Som sagt; historiska vingslag var det här.

Blommors förmåga att tala

Tårta är gott men ibland kan man variera kalasen med något annat. I onsdags gjorde jag små bakelser. Klicka ut kladdkakssmet i fina formar och grädda ca 9 minuter i ugn. Låt dem svalna och ställ i kylen. Gör en fromage. Jag gjorde mango-passionsfromage. Hallon vore nog också väldigt gott! Lägg en liten klick på varje minikladdkaka och låt dem stå i kyken igen. Strax innan servering toppa dem med en klick grädde och någon dekoration. Tre lager godsaker i en och samma form!

Vi vore inte utan

Ägg i silver - Ägg är guld

Vi har fått en present. Ett vackert silverägg som pryder sin plats var det än hamnar. Om ägg vandrar tanken. Mjukt rundat i en oval. Kvinnligt i form och härkomst. En mäktig symbol för liv. Ägg är grund och ägg är livgivande. Vi vore inte utan. Inte alls.

Måndagskvällen är stilla och ett svagt kvällsljus omsluter oss. Jag undrar när varmare vindar skall komma. Bara sju dagar kvar i denna månad.

Ska du se den på TV ikväll?

Eller har du den redan sett? Syftar på filmen Shutter Island förstås. Här tog det stopp nästan en hel minut.... Vad i hela friden skulle jag kunna skriva om denna film utan att avslöja för mycket? Det är en bra film. Rälig på ren skånska och högst skruvad. Lika bra jag inte säger något mer... Filmen är från 2010 och Leonardo DiCaprio gör sin roll bra. Först nu tycker jag att han blivit "vuxen" i sitt skådespeleri...

Konstaterar att det är andra gången på bara en vecka som jag skriver om film. Konstigt, för jag är ingen filmmänniska. Vad menar jag? Läser hellre en bok. Jag lägger aldrig filmtitlar på minnet, inte heller skådespelarnamn eller årtal för utgivning. Frågar någon "har du sett....." svarar jag i 9 av 10 fall nej. Börjar jag sen se efterfrågade film känner jag igen den och så visar det sig att jag visst sett den, men kan bara inte komma ihåg titeln. Så kan det va. En annan sak som understryker mina mycket dåliga filmkunskaper är att jag inte kan någonting om scener, hur man skapar film, tekniken bakom o s v. En del kan säg "å den måste du se, den har en sådan fantastisk bla bla bla och den är väldigt påkostad". Hm... påkostad? För att inte tala om dem som ser att filmen är gammal i hur den är inspelad... Sådant ser inte jag! Jag skrattar åt mig själv i detta nu - finner liksom inte orden för att förklara vad jag inte kan. Det är illa. Och ändå måste jag medge att det visst finns många bra filmer och att det kan va både roligt och mysigt och rentav lite vilsamt att se film någon gång då och då.

Hela-dagen-regnet fortsätter falla och jag inväntar uppehåll för nya göromål. Å andra sidan är det väl just detta som menas vara perfekt filmväder!? So long!

Stundande vårskymning och helg

Ljusstakar och små glas - fint med värmeljus i, samlade i grupp på bricka

Tänd ett ljus eller flera. Det är fredagskväll och vårskymningen stundar. Förstfödde är ute och kör rundor på sin spark, strax kommer han in och då kommer han undra när fredagsmyset börjar. Det är lika med samkväm i form av spel, böcker eller TV och framför allt med fika och chips.

På tal om spel... Sällskapsspel - visst är det kul! Roligt att göra något "lekset" (ibland) bara vuxna. Det brukar bli glad och uppsluppen stämning av spel men det är också ett sätt att lära känna varandra på. Vi har några vänner som vi, när vi träffas, ofta spelar spel tillsammans med. Kortspel är också trevligt. Får väl se vad helgen har att erbjuda... kanske vi "drar en spader" som min pappa brukar säg. Oavsett vad du hittar på - Trevlig helg!

Litet bildreportage av kökets små ting

De finaste faten

Har du tänkt på hur vackert porslin kan vara och att vi inte borde gömma det bakom luckor? Satt just i mitt kök och filosoferade över vad som syns. Vad vilar man ögonen på i vårt kök? Som föräldraledig tillbringar jag mycket tid hemma och särskilt i köket. Här tillreds maten, här äts den upp, här umgås vi kring bordet och på golvet. Visst vill man ha det praktiskt men jag har ett behov av att ha det fint, på mitt sätt, för att trivas. Jag kan ägna långa stunder åt att flytta runt och kombinera sakerna i just vitrinskåpen för att de ska ge en viss känsla att se på. För mig är det viktigt. Inget lämnas åt slumpen här och ibland är det nästan så M blir smått galen av att jag som han menar "orkar". Orkar? Det är att göra något som ger energi och glädje för mig. Men detta får man ägna sig åt när de små sover eller helst om man någon gång är hemma själv en stund. Alldeles suverän återhämtningsgöra i ensamhet, just som att ta sig en löprunda fast på ett annat plan...

Udda assietter fina ihop

Citronformat favoritfat

Tea for two

Jag vill gärna se mina finaste saker även då de inte används. Fint betyder inte dyrt för mig. Fint är något som jag tycker om, som ger mig en känsla. Det kan lika gärna vara ett loppmarknadsfynd såväl som ett alldeles nytt föremål. Allra helst varvar jag sakerna. Att köpa en liten sak för bara några kronor som man finner helt oväntat är roligt. Det är detaljerna som gör det. Något litet kan lyfta och förnya.

Bland det roligaste jag vet är att duka. Jag gör det gärna i riktigt god till innan gästerna ska komma för att verkligen ha tid att göra det fint. Tallrikarna på bilden precis ovanför är ur serien Mateus som jag önskade mig till den senaste födelsedagen. Servettringen köpte jag på halva reapriset för många år sedan, innan jag ens flyttat hemifrån. Å vad det är kul att pyssla - dukning och paketinslagning samt att flytta runt föremålen i hemmet är roligast.

Måste visa ännu en liten bild. Den nedan, föreställande ett kollage av våra landskapsblommor. Kortet, i A4-storlek, köpte jag i en liten butik i Simrishamn. Nu har jag tappat bort vad den heter men jag tror det var någonting med Österlens museibutik... Ja det får jag låta vara osagt men jag har ramat in och hängt upp tavlan i köket så att jag ska kunna se den ofta.

Minns att det var i årskurs fyra vi lärde oss om Sveriges landskap och jag kunde många av landskapsblommorna då och vilken som tillhörde vilket landskap. Bevarad i minnet finns Upplands Kungsängslilja för det vacka namnets skull och så den söta, enkla prästkragen såklart. Hm, jo någon till kan jag nog minnas men annars har jag ju min tavla att se på.

Det var allt från köket idag!

Kort om en nyttig favorit

På köksbordet idag

Vilken smula ska jag plocka idag? Tror visst jag tar den om vitkål. Fram till för bara några veckor sedan var vitkål ingenting annat än pizzasallad för mig. Så kom det sig att jag köpte en bit för att det ingick som en ingrediens i ett recept vi skulle prova. Kål är verkligen underskattat. Gott och nyttigt och går att variera flitigt. Strimlad vitlåk är gott som det är. Ibland steker jag den tillsammans med morotsstrimlor och rödlök eller röd paprika. Enkelt och billigt och det är en bra kombination när man funnit något välsmakande för gommen. För ögat? Tja vitkålen ligger där i grönsaksdisken som ett stort blekt bowlingklot och är egentligen ganska "osynlig" men nu är den "upptäckt" och jag vill påminna om att den finns. Men just du kanske är storkonsument redan? Kanske har du ett bra recept som inbegriper vitkål (eller annan kål för den delen)?

Vitkål med morot och rödlök

Benjamin Button och tiden nu

Filmen Benjamin Buttons otroliga liv (från 2008) såg jag på TV för någon vecka sedan. Egentligen är det en ganska märklig film men jag tyckte om den. Den hade ett så fint budskap. Det märkliga menar jag består i att huvudkaraktären Benjamin Button föds gammal. Han är som en nyfödd till storlek men ser ut som en gammal man. Genom filmen får vi följa det annorlunda barnets åldrande i motsatt riktning, det vill säga att han bli yngre och yngre. Ja det är en märklig film men den lyckades beröra mig. Budskapet jag fick var att ta vara på livet och människorna som ger mig livslust.

Av de som är äldre än en själv får man höra "ta vara på livet, det går fort". Särskilt vid vissa tillfällen kommer orden. Student- och studietiden, spädbarnstiden, småbarnsåren osv. Man förstår att den som säger så menar det men förstår man egentligen vad det betyder och hur man bäst gör så när man är mitt uppe i allt? Svår fråga. Jag tror att man kan utgå från en ganska enkel fråga. Mår jag bra? Är det något plan i mitt liv som inte riktigt harmonierar? Känner man att man har det bra och mår bra (alla kan väl ha en dålig dag ändå) så tror jag det är ett gott tecken på att man gör vad man kan för att ta vara på nuet också.

För min del så har jag nog aldrig varit lyckligare än nu. Jag ska inte rada upp allt som är bra för mig men en sak är säker; Jag är helt avstressad. Jag hoppas att jag ska kunna bevara tillståndet även när jag börjar jobba mer. Det är ett gissel för många att få ihop allt i vardagen. En slutsats har jag dragit; ledig tid går inte att värdera i pengar. Tiden är livet och livet är tiden. Man ska nog försöka tänka mer "nu" istället för "det går fort". Kanske ett sätt att stressa sig mindre.

Jag är inte en vän på någons facebook...

Jag har fortfarande inte behövt gå med på facebook. Har du? Jag antar det. För det är så att väldigt många är med. Jag har inget emot facebook, den som vill vara där är där och den som inte vill avstår. Jag avstår gärna så länge det går. Ofta får jag frågan "varför är du inte med?" Det ska jag reda ut nu.

Jag är en person med stor integritet. Med det menar jag att jag noga överväger vad om mig själv jag väljer att delge. Visst kan jag öppna mig för nära och kära. Dock på olika sätt beroende på vad och med vem. Jag vill inte "gå att söka upp" på fb för att få veta vad, var och hur jag lever. De jag har kontakt med vet vad de behöver veta, för övriga vill jag vara anonym. Helt anonym, inte ens mitt namn vill jag ha med. Jag behöver inte mina vänner på en lista - dem ska jag väl ha ändå!?

Min sambo har visat mig sin fb och visst kan jag förstå att det är spännnande att kika in i andras liv men vad gör man av den informationen? Vad förändrar den i ditt liv? Behöver du den? Gör den något bättre för dig. "Roligt att veta vad andra gör" - har hört det svaret tusen gånger. Anser dessutom att det tar dyrbar tid från mitt liv att hålla reda på andras. Jag vill inte lägga tid och energi härpå . Jag har min blogg och den lägger jag hellre tid på. Tja min inställning hänger säkert ihop med att jag är lite av en ensamvarg. På mitt sätt. Jag har flera vänner som jag tycker mycket om men jag har stort behov av att göra saker sjålv och få stänga av omvärlden. Visst finns det inget som berikar så som intressanta möten, men jag har inget behov av att ha kontakt hela tiden så som man kan via fb.

Jag får ångest av tanken på att lägga ut på fb vad man äter, var man ska på kvällen, att man hällt upp kvällens första drink etc... För att inte tala om alla bilder. Här är jag med kundvagnen på Maxi liksom... ;) Jag får ångest men alla får göra som man själv vill. Har man behov av att berätta om vilken sorts toapapper man använde vid senaste besök på huset så gärna för mig. Ja nu överdriver jag men det är så jag kan tycka att det är med informationen jag hört om. Var och en bestämmer. Låt bara mig få vara utan fb. Jag behöver inte. Visst kan jag förstå nyfikenhet och jag sticker inte under stol med att jag aldrig frågat M om det inte står något kul i hans vänlista på fb.... Så långt har jag gått. Jag har aldrig sagt att fb är dåligt, bara inget för mig.

Men... jag har sett att i många sammanhang ska man "gilla" än det ena än det andra för att få ta del av erbjudanden.... En dag blir jag kanske tvungen att ansluta mig. Men än så länge är jag utan och nu har jag rett ut varför.

Minns hur jag i augusti 2001 satt i en fullsatt aula i ett gammalt ruckel på Helgonabacken i Lund och fick räcka upp handen som svar på om det fanns någon där som inte hade en mailadress. Det var faktiskt inte bara jag men vi som inte hade var ganska få.... Nu har jag iallafall det :)

5 etiketter ordnar mina bloggtexter

Under förmiddagen har jag bland annat ägnat mig åt att dela in mina blogginlägg i kategorier eller under etiketter, som det heter här på bloggen. Jag försökte hålla mig till några få etiketter. Det blir enklast och mindre plåttrigt.

Hemma hos mig innehåller inga närgående rundvandringar eller djupare inblickar i mitt/ vårt hem. Här har jag inlägg med bilder från detaljer i hemmet.

Läst och sett innehåller precis det som antyds, saker jag läst eller sett som jag vill säga något om.

Mat och bak omfattar de inlägg som rör dessa ämnen. Jag ger gärna tips och recept på goda saker jag provat.

Mina kåserier omsluter mina flesta blogginlägg. Det är just denna sorts skrivande jag finner lustfylld. Ett kåseri är en någorlunda kort text som på ett lättsamt/ underhållande sätt "diskuterar", stort som smått. En sådan text kan "förlåtas" om skrivreglerna låter sig ruckas på. Jag ruckar visst på skrivreglerna här men samtidigt måste jag säga, att jag tycker om att hålla på dem och som jag någon gång nämt är både SAOL och Svenska skrivregler gamla trotjänare jag gärna återkommer till. Språket är i ständig utveckling - det talade såväl som det skrivna, även om skriftspråket inte låter sig förändras riktigt lika fort. Att etiketten inte blev bara "kåserier" beror på att jag inte vill anslå att mina texter är fullvärdiga kåserier utan ibland bara kortare filosoferingar, nästan som i en dagbok och därför la jag till "mina". Jag tillåter mig att sväva lite - det är ju min blogg :)

Not om blogg - en etikett för inlägg som just detta. Inlägg som förklarar något rörande bloggen.

Bloggen har blivit viktig för mig. Ett intresse. Jag får göra något jag gillar och som får mig så avslappnad. Tack alla som läser, så roligt att se! Just nu har jag minst tre ämnen jag vill skriva några rader om - en bra film, vitkål och varför jag inte finns på facebook... På återseende!

Skriv Hanna, skriv! O den skrivsugna Hanna skrev

Fick jag av fina vänner igår.

Jag trivs på mitt jobb. Jag arbetar på en bra arbetsplats i fin miljö, har goda relationer med mina kollegor, har någorlunda varierande arbetsuppgifter och får känna att jag tar ansvar. När jag är på jobbet är jag där och när jag har slutat ägnar jag all tid åt mitt privata liv både praktiskt och inte sällan i tanken. Just det sistnämda är en central faktor för mig. Visst finns det dagar som är mindre bra eller nej, inte dagar, mer ögonblick. Jag antar att de flesta som trivs på sina arbetsplatser ändå kan känna ...å om jag ändå vore där! Eller där! Eller kanske där...

Jag skulle gärna ha in skrivandet som en komponent i mitt arbete. Samtidigt skulle jag nog vara rädd att "krav" skulle ge mig viss skrivkramp. Således vore det för mig en dröm att då och då knåpa ihop en kåserande text i en tidning. Där har jag också svaret på frågan om varför jag bloggar. Att tala om att jag har en blogg var ett steg att ta! Jag är särdeles ovan vid att dela med mig av mitt skriftspråk. Under fliken statistik här på bloggen kan jag se antal läsare per dag. En dag hade jag haft 30 besök. Det tyckte jag var många men säkert få i jämförelse med andra. Oavsett så tycker jag det är roligt att se att några har läst och det triggar mig mer än jag tidigare trott att fortsätta skriva för läsare.

Vårhälsningar från mormor

Somliga dagar önskar jag att jag var florist. Att stå vid en bänk och knåpa ihop arrangemang av blommor, pinnar och allt möjligt och omöjligt vore en dröm. Liksom keramiker eller dekoratör. Kombinationen ord och pyssel vore ultimat. Hm... vad skulle det kunna vara för något? Men jag trivs där jag är, så får ord och pyssel bli min fritid istället.

1-årsdagen till ära

På tal om yrken... De bedårande hängslebyxorna och skjortan med den fina fina kragen ovan köpte jag till Lille på HM igår. HM var min arbetsplats, som extrapersonal och vikarie vid sidan om studierna, under drygt sex års tid. Jag älskade mitt jobb! Här kunde jag få visst utlopp för kreativitet, möten med många olika människor, roliga upplevesler med kollegor och kunder (skulle kunna skriva några kapitel om bara tokigheter) och vänner för livet. Det var ett högt tempo i arbetet och jag lärde mig mycket om allt. Ja jag hade så roligt att jag kunnat jobba gratis... nja nästan...


Tack för idag - slut för idag!

Annandag påsk 2012

Vad är det för skillnad på cupcakes och muffins? Den frågan fick jag och jag har funderat lite grann. Jag tänkte att det måste ju vara samma sak fast den ena är typiskt nordisk medan den andra är amerikansk/ engelsk. Jag menar att muffins är ( helt och hållet min uppfattning) mindre i storlek och inte ofta "pyntade". Därför tänkte jag mig dem "nordiska". Cupcakes är stora och dignar av sockersöta dekorationer för öga och gom - därav amerikanska. Kunde inte låta bli att göra en liten efterforskning på nätet och fann att i engelskan används "muffins" när man pratar om små matbröd. Alltid lär man sig något! Typiskt för cupcakes är frostingen på toppen. Den kan vara av lite olika slag, ofta cream cheese och florsocker. Oavsett så tycks dessa vara omåttligt populära just nu - att äta såväl som att avbilda. De pryder plåtburkar, kökshanddukar, servetter och mycket mer. Visst är de söta! Kanske lite väl sockersöta för min smak. Ett förtydligande: Jag äter gärna men jag vill inte ha dem på textilierna menar jag...


Påskharen kom med godis och halsfluss. Jodå halsfluss ännu en gång men inte kan jag skylla på haren. Jag vet inte vem som är bacillbärare... Inte klurigare än att man har ett dagisbarn och att jag har en extremt mottaglig hals. Därför har jag haft en väldigt lugn påsk. Vilat och läst har jag gjort. Just nu läser jag tre böcker samtidigt. Inte min melodi. En sak i taget! Annars, men nu har det blivit så. En är jobbrelaterad och den andra är inte fiktiv utan snarare en diskussion om det fiktiva. Böcker som samtalar - intertextualitet, dialog, covers och kärlek heter den och är skriven av Lena Kjersén Edman. Den handlar om samband mellan verk från vitt skilda epoker och genrer. Intressant men jag läser bara de kapitel som tilltalar mig. Lättillgängligt språkbruk och tankeväckande innehåll. Det var två. Den tredje har Marianne Cedervall skrivit och titeln är Svartvintern. Här har ni ett förslag om ni önskar läsa något lättsmält och underhållande. Svartvintern är precis som Svinhugg, av samma författarinna, charmig, humoristisk, lagom spännande och med härliga karaktärer i sköna landskap. Det är tre helt olika böcker och just därför går det att läsa dem samtidigt. Det blir en stund om kvällen när barnen sover innan jag själv ska sova. (Läslusten har varat hela vintern men nu börjar den avta känner jag...)

Läser ibland en blogg av en bloggerska som ständigt och jämt skriver om te och tekopp och annat terelaterat. Inte så jag blir trött på det. Nej inte så, mer som att det skapar en skön avlappnad stämning. Jag kan förstå att hon njuter sitt te. Nu ska jag sluta här och gå till köket just för att koka te. Jag skulle kunna blogga om min relation till te. Kanske jag gör i nästa inlägg! Go´kväll!

Brukar du läsa min blogg?

Då kanske du kommer att undra varför jag (förmodligen) gör ett litet uppehåll. Vi byter bredbandsleverantör och det är just nu glapp mellan den gamla och nya leverantören. Men snälla sluta inte kolla in, jag lovar att skriva så fort möjlighet ges! Jag vill passa på att skriva att jag är så glad för de läsare jag har. Tack för ni läser, det är roligt att se.

Jag kommer att skriva om och reflektera vidare över både det ena och det andra och det har blivit en riktigt rolig vana att logga in på bloggen och skriva några rader. Jag vill gärna fortsatta men nu kan det som skrivit ovan bli lite tunnsått mellan inläggen under ca en och en halv vecka.

Vad är det för skillnad på muffins och cup cakes? Jag ska kåsera härom i nästkommande inlägg. Vill du läsa? Hoppas det! På återseende! G L A D  P Å S K ! ! !