Onda ögat

Om jag har varit i burken något sen senast? Jadå det har jag! Det skramlar mest på botten i detta nu av dem som gått i bitar. Men se det är min lilla tröst nu, att småäta pepparkakor. Sitter här med min ögoninflammation eller vad det nu är... Röd och svullen och sur för att det hindrar mig att va sjuk i ögonen. Både det ena och det andra hindras. Inget att göra något åt, tur det inte är något allvarligt. Så får jag se det! Mellan ögonsköljningarna har jag fått städat, tvättat och pysslat inför första advent. Satte de fyra vita ljusen i ljusstaken och fyllde glaslådan med pepparkaksformar. Inväntar söndagmorgon.

Jag tycker om gamla hus. Om det har jag skrivit. Beroende på det betraktande ögat... ska jag besöka ett gammalt hus i helgen. Det har stått tomt och öde i många år. Sen en tid har några ägnat sig åt att renovera. På söndag står huset "öppet" för den som har intresse. Jag har! Det var under andra halvan av 40-talet och huset utgjordes av dansbana med högt i tak och invändig balkong. Det sägs att de möttes just här, mormor och morfar, och jag vill så gärna se stället. Insupa detaljerna som enligt det lokala bladet skulle vara bevarade, och försöka föreställa mig människorna som virvlade in där om kvällningen. Förväntan, skratt, lockar, kjolar, blanka skor, cyklar, vita handskar - jag vet om. Hopp, besvikelse, ungdom och förälskelse. Å jag hoppas onda ögat ger med sig...

Till dig som läser här; Jag önskar en fin första advent 2012!

Förälskad i en smak

Hur ska jag tolka det? Att jag blivit så väldigt förtjust i pepparkakor att jag under bara några veckor ätit nästan två burkar. Tidigare har jag tyckt om pepparkakor mer lagom. Varken mer eller mindre. Ätit en kaka och sedan varit nöjd så. Kan min smak ha utvecklats/ mognat? Eller är det månntro så, att jag behöver bli mer snäll?

Ett mysterium om lagom, det är livet

Jag har tränat och lyssnat på musik. En god kombination efter lång dags arbete. En textrad dröjer sig kvar... "Life is a mystery, everyone must stand alone" Ur en gammal Madonnalåt. Intressanta ord. Dem kan man fundera på.....

Dagarna går fort. Är mitt uppe i livets ekorrhjul. Mest på gott, lite på ont. Inte så mycket på ont ändå men lite. Hinner ju inte bre ut orden som jag vill. Vill läsa fler sagor och ligga på golvet och bygga torn oftare. Men jag gör det och det är jag glad för. Att ta vara på, det får man.

Life is a mystery, everyone must stand alone.Vi måste se om oss. För allas skull. Det, är inte bara egoistiskt. Det är bitvis för andra också. Lagom. Så lagom. Det var visst ett av mina första ord.

Glimtar av idag

Åt korv med mos och kokta grönsaker från frys. Bland det godaste ändå!

Solen och höstlövsnyanserna skänkte ett gyllene skimmer över lilla byn. Ro kring lunch. På trottoaren kom sju åtta kolsvarta trastar i klunga. De grep om mitt hjärta...

Han mötte upp redan genom fönstret. Han som bär namnet som min son och pappa. 82, 56 och 5. Jag är där emellan. Fyra i rad är vi.

Längs den mindre vägen kom de tre gående; en ponny, en man och en större häst. In på grusvägen styrde de stegen och träden stod mer stilla nu än innan de kom. I blickfånget var det kalt sen senast. Såg nu gården från längre håll.

HAUTE COUTURE

Lars Wallins Fashion Stories har jag upplevt idag! Fantastiska kreationer. Klänningar att drömma om - romantiska, mäktiga, flärdfulla och till och med spöklika. Textilkonstverken lät mig förnimma en passionerad skapare. Tänk att få en personligt utformad klänning med hans hjälp. Simpel verklighet för några, skimrande dröm för andra. Jag njöt iallafall av att gå från rum till rum på museet och titta. Här och där användes benämningen "coutureklänning". Har hört och läst begreppet förr men inte reflekterat närmare på det. Nu vet jag att det handlar om hög form av sömnadskonst, konstskicklighet och exklusivitet. Ja det är visst konstskicklighet på hög nivå hos Wallin!

Nu är det godnattsaga här :)