Bokslukarperiod i januari - det passar mig riktigt bra. Glas och aska (Undrade först över den lite taniga titeln. Men nu förstår jag - det är ju kärnan.) är en diger roman som skildrar en kvinnas öden under hennes liv från senare delen av 1800-talet och framåt. Ann Syréhn Tomasevi`c skriver detaljrikt med ett särdeles mjukt böljande språk i samklang med handlingen. Berättelsen utformas kring den händelserika period i Europa, och främst Tyskland, som kom att prägla livet för miljontals människor i generationer. Jag fascineras särskilt av språkbruket och de många anknytningarna till historiska händelser samt politiska, kulturella och litterära personer som verkligen funnits och som kommit att påverka utmejslandet av ett modernt Europa politskt och kulturellt. Författaren verkar mycket påläst och det måste ha tagit tid att utforma denna, över 500 sidor långa, roman. "... känslomässigt fängslande" är några av orden på bokomslaget och jag håller med, än så länge. Jag har nästan en tredjedel kvar...
Funderar på vad det är som gör att en del böcker "stannar kvar" ett slag efteråt medan en del mest glider förbi. Det är sannerligen olika från person till person och helt kopplat till vad varje människa bär med sig i sin ryggsäck. Ofta läser jag deckare och sällan eller aldrig stannar de kvar, ändå fortsätter jag läsa dem. För mig är det avkopplingsläsning och underhållning. Då och då sittar jag där med en utläst bok i handen (ofta en roman om ett gripande öde, där jag upplever känslan av att "känna" någon annan människa - det tycker jag berikar mig!) och tänker wow! Den här måste jag memorera. Har många gånger tänkt börja föra "läsdagbok". Gör någon det? Fast allra helst skulle jag vilja vara med i en läscirkel. Hur utformar man en sådan grupp? Under min mycket korta lärartjänstgöring hade jag möjlighet att ingå i en sådan men jag fick inte in det i mitt schema. Då. Nu skulle det passa men jag inte vart jag ska vända mig. Så kan det va.
Jag skriver sällan här om vad jag gör, desto mer om fragment jag tänker på. Så till trots... Jag är uppspelt för inom kort ska jag ta på mig den vinröda lilla korta från 1998 och gå på 90-talsfest. Jag har dessutom hittat halsbandet jag köpte i Tyskland 1994 under familjeturen till badlandet Weissenhäuser strand. (När vi åkte hem med båten mellan Danmark och Tyskland köpte jag dessutom mitt allra första läppstift...) Tänker på musiken, så många favoritlåtar. Å vad det ska bli roligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar