"Hon är en humörmänniska den". Ett uttalande man hör då och då om olika personer. När jag hör någon säga så (jag säger också så) undrar jag ibland vad vi menar. Alla människor har väl humör? Alla reagerar. Skillnaden ligger väl i hur det kommer fram. Några sluter sin reaktion hårt inom sig medan andra rasar ut direkt. Kanske inte smidigt men å andra sidan får man nog problemet ur världen fortare. Vad skulle jag nu ha sagt med detta då? Bara att det inte behöver vara dåligt att någon är en humörmänniska. Uttalandet i sig kan jag tolka som en utsago av varning. "Ta det lugnt! Den personen kan reagera starkt", ungefär. Är du en humörmänniska då? Jag skulle nog säga att jag är! Men olika sidor kommer fram med olika människor.... Vi lär känna oss själva genom andra hela livet tror jag. Det är intressant. Bara i en enda liten obetydlig detalj finns kärnor.
Häromdagen reagerade jag ganska starkt inombords men det var inte läge för en "scen" så jag bet ihop. Men! Min förstfödde som var med i denna stund gjorde ett uttalande som visade att han reagerade och tog in situationen precis som jag. Skillnaden var att han sa högt vad han tänkte. (Heja lilla du, tänkte jag :)). Så som man bör göra men som man efterhand kanske gör mindre av för att man lär sig vara finkänslig. Finkänslighet är svårt att värdera. Man får ju vara civiliserad och svälja undan småsaker men å andra sidan blir man mindre ärlig. Än en gång denna lagomhet! Man får liksom värdera konsekvensen och det är ibland svårt....
Hej!
SvaraRaderaKan tycka att det är ganska härligt med "humörmänniskor"! Människor som reagerar och säger vad de tycker och känner om något. Man kan ju ändå vara en "smidig" människa och inte påverka eller såra någon för det! Heja också känslomässiga personer som står för sina tankar och vågar tala ut!
Kram L