Där hav och äng möts

Det här är "min" vackraste plats på jorden. Haväng, vid Hanöbuktens södra del, i närheten av Brösarps backar. Här kommer himlen lite närmare... Här rinner Verkeån ut. Här möter kullarna, heden och lövträden strand och hav. Här är allt oändligt. Här är ro. Här blir jag religiös. Här har jag varit många gånger med nära och kära. Här är det nära till där jag har mina rötter. Hit åkte pappa och jag en söndag och gick när jag var i de tidiga tonåren. Vi besökte Lindgrens länga, ett utemuseum i en lada från 1800-talet om vad som utmärker Haväng. Till vackra Haväng åkte jag och min M på vår förlovningsdag. Hit vill jag ta mina barn många gånger. Till Haväng styrde vi kosan igår.

Det var en underbar vårdag. Förstfödde sprang som en kalv, nyss utsläppt på grönbete. Vi fikade ute men hade glömt ta med något att sitta på. Men tänk, det var så skönt i solen att vi kunde sitta på gräset.

Havängsdösen är ca 5500 år gammal. Jag funderade på det när jag tog bilden och fick svar på Wikipedia nyss :)

Se på himlen på dessa bilder! Inte ett moln. Bara ljus. Haväng är precis som det heter och kombinationen är magisk.