Ta pulsen och visa konstnären

Vågar du ta pulsen på livet? Jag vågar alltmer. Jag tror att det kan ha med någon form av personlig mognad att göra. Våga känna efter, ta på känslan och beskriv den. Glad som ledsam. Ordet lagom. Jadå, för tusan, lagom är bäst och smidigast. För det gäller att hålla sig smidig i vissa kretsar. Men just det där kan vi - alltför väl! Det är ok att uttrycka känslor som inte är glada för andra. Det är ok att säg fan vad jag tycker det är jobbigt att... Vänd ut och in och låt avigsidan luftas någon gång. Skönt efteråt och så glädje igen. Ingen ger dig pris för att du aldrig klagar. Tvärtom. Sluta med allt det präktiga och våga vara en människa. Är du sjuk eller ledsen - säg till så får du tröst och råd. Jag menar inte att man ska gå runt och sprida pessimism dagarna i ända men var människa. Till mig själv och er! Det är utvecklande att känna vågbrytningen. Jag upptäcker det. Jag upptäcker!

Än så länge har jag inte kännt att det varit negativt att bli äldre. Ingen åldersnoja så att säga. Tvärtom. Jag tycker det är skönt. Jag känner att jag vågar släppa fasaden jag alltid burit som en sköld. Här är jag!Jag beundrar de som är sig själva. Det vill jag också vara. Jag beundrar de som tar pulsen och ger uttryck. De som vågar. För vem håller du igen? Töm behållaren och flyg vidare i livet. Du kan bli en mer intressant medmänniska av det. Alla är konstnärer! Anledningen till att bara vissa blir omnämda som sådana tror jag är att just de tar pulsen och vågar göra sin personliga journalanteckning.

Det bästa jag kan få är inte pengar och presenter. Det bästa är bekräftelse. Kärlek - självklart. Men nog kan väl kärlek på sätt och vis sägas vara en sorts bekräftelse!? Jag blir bättre på att bekräfta mig själv och på att bekräfta andra. Bekräfta är att säga " jag förstår att det kan vara jobbigt att...". Sen räcker det. Då har någon blivit sedd i sin situation. Punkt. Det är hela grejen.

Två saker; Jag vill och vågar ta pulsen. Måste bara komma ihåg konsten - "föra min journal" och visa min konst. Jag kan bekräfta andra och utvecklar mig på att göra det mer annorlunda. Vi lever och ändras. Pulsen slår.

Sålla här och där... Men det är ett annat kapitel i min helt personliga utvecklingsbok.