Amaretto, kardemumma och hysteriska skrattanfall - alla goda ting är tre

Amaretto och kardemumma! Min sambo är fin. Han får sina ryck i köket och i helgen resulterade rycket i en Amarettotårta. En smaksensation! Det smakade ungefär som Amarettotårta låter kan jag säga! Idag var det jag som skötte ruljangsen i köket och jag provade ett nytt recept på en riktig höstkaka. "Rustik päronkaka" stod att läsa i ett av de senaste numren av tidskriften Lantliv. Jag tog äpplen istället. Pricken över i var kardemumman. Det är ju en härlig krydda! Om någon läser och funderar på hur recepten ser ut till något av dessa bakverk så skriver jag gladeligen in dem i min blogg (för nu har jag ju sett att någon kikar in...).

Alla har vi olika humor eller hur? Jag älskar det som skulle kunna kallas "situationskomik". Det roligaste som finns och som kan få mig att gapskratta hejdlöst hur länge som helst så att tårarna rinner och allt bara bubblar i hela mig är sådant som sker plötsligt och malplacerat. Ofta är det sådant som inte går att återge i efterhand för då är det inte roligt längre - därav "situation-". Exempelvis en tuta. Det är hysteriskt roligt när ljudet av en tuta högt och plötsligt avbryter tystnaden, kanske för att någon råkar stöta till en tuta utan att ens veta om det. Detta hände mig i lördags. Jag ska inte ens försöka återge situationen men det var en tuta inblandad och jag skrattade. Hej och hå så att tårarna rann och mascaran nästan åkte av. Underbart skratt! Jag blir så upprymd efter ett sådant "anfall". Befriande och nyttigt tror jag att det är för det känns ju i hela kroppen. Så finns det ju sådant som uppkommer enligt ovan men som inryms i en situation som inte tillåter högt skratt - hemskt just då men hysteriskt kul ändå och ofta även efteråt.

Roligt att baka och ännu roligare - att skratta!!!!!!!!!!!

Små steg mot advent...